I det här avsnittet förklaras hur du ska studera för att nå dina mål på ett effektivt sätt.
Detta tema handlar också om tidpunkten för översynen.
Kontrollera den med föregående artikel.
För mycket studier är inte effektivt för långsiktig inlärning.
Inte om du granskar den direkt.
Intensiv inlärning är en studiemetod som innebär att du omedelbart går igenom det du lärt dig.
Om du har ett prov i morgon om något som du har lärt dig i dag fungerar detta mycket bra.
Så om det fortfarande finns tid kvar innan testet, hur ska du då gå igenom det?
Vad ska jag göra om jag har ett mycket stort område att granska, till exempel ett inträdesprov?
Det är omöjligt att gå igenom hela testets omfattning strax före testet, så du måste göra upp en plan för genomgången.
Vad är det bästa sättet att planera för en effektiv granskning?
Här är ett psykologiskt experiment som behandlar detta problem.
Den publicerades 2008 av en forskargrupp i USA.
Cepeda, N. J., Vul, E., Rohrer, D., Wixted, J. T. & Pashler, H. P. (2008) Spacing effects in learning: A temporal ridgeline of optimal retention
Deltagarna i experimentet lärde sig först att memorera historia och annan information och gick sedan igenom den efter ett tag.
Intervallet mellan inlärning och granskning kallas ”Intervall 1”.
Efter lite mer tid gav vi dem ett test för att se hur väl de kom ihåg svaren på frågorna.
Intervallet mellan granskningen och testet kallas ”Intervall 2”.
Vilket är det bästa testresultatet när intervall 1 och intervall 2 är lika stora?
När vi tittar på resultaten kan vi först och främst se att oavsett längden på intervall 2 är effekten av omprövning minst när intervall 1 är 0 dagar, dvs. intensiv inlärning där inlärning och omprövning sker kontinuerligt.
Den viktigaste aspekten av resultaten är att testresultaten blir bättre när intervall 1 blir längre, för att sedan gradvis sjunka efter en viss punkt.
När intervall 2 är 5 dagar är tendensen tydligare.
Att granska efter ett visst lämpligt tidsintervall kallas ”distribuerat lärande”.
Den tekniska termen för förbättrade provresultat med denna inlärningsmetod kallas varianseffekt.
Forskning om den bästa tidpunkten för att göra en översyn
Experimentella metoder
Deltagarna i experimentet ombads att memorera historiska fakta (totalt 32 frågor).
Jag gick igenom materialet en tid efter att jag hade lärt mig det.
Tiden mellan inlärning och granskning kallades ”intervall 1” och varierade mellan 0 och 105 dagar.
I granskningen studerade vi exakt samma problem.
En tid efter genomgången gjordes ett test för att se hur mycket jag kom ihåg.
Tiden mellan granskningen och testet kallades ”Intervall 2” och fastställdes till 7 dagar och 35 dagar.
Totalt 1 354 personer från olika länder deltog i experimentet via Internet.
Deltagarna delades in i grupper enligt längden på intervall 1 och intervall 2.
Försöksresultat.
Den horisontella axeln är intervall 1, dvs. antalet dagar tills du börjar granska.
Den vertikala axeln är provresultat.
Grafen visar resultaten för gruppen med ett intervall 2 (antalet dagar mellan granskning och test) på 7 dagar och gruppen med ett intervall 2 på 35 dagar.
När det var sju dagar kvar till provet fick eleverna bättre resultat om de gick igenom det inom några dagar, och när det var 35 dagar kvar till provet fick eleverna bättre resultat om de gick igenom det tio dagar senare.
När intervall 1 var ”0 dagar”, dvs. intensiv inlärning med omedelbar genomgång efter inlärningen, var det minst effektivt.
1:5 lag
När är den bästa tiden att granska (Intervall 1) för att få de bästa resultaten på provet?
Svaret är att Intervall 1 och Intervall 2, där goda resultat uppnås, är relaterade till varandra.
Med andra ord, om intervallet mellan granskning och test (intervall 2) förändras, kommer även intervallet mellan undersökning och granskning (intervall 1) att förändras.
Av den resulterande grafen kan vi se att förhållandet mellan intervall 1 och intervall 2 bör vara ungefär 1:5.
Ytterligare en viktig sak kan utläsas av den resulterande grafen.
Detta innebär att även om du missar den bästa tidpunkten för att granska kan fördelarna med att granska vara enorma.
Om provet äger rum 35 dagar efter genomgången är det mest effektivt att gå igenom 10 dagar efter inlärningen.
Men även om du granskar den 20 dagar senare kan du fortfarande få en ganska hög poäng.
Detta är ”spridningseffekten”.
Det enda du behöver oroa dig för är när du ska granska den först.
Om jag har flera tillfällen att gå igenom mina kunskaper före provet, när ska jag då göra det?
Tidigare trodde man att granskningen var effektivare om den skedde med jämna intervaller i stället för med jämna mellanrum.
Detta beror på att min instinkt sa mig att jag borde granska ofta när min förståelse och mitt minne av innehållet var oklart, och när min förståelse av innehållet hade förbättrats borde jag utöka granskningen.
Ett experiment som genomfördes 2007 visade dock att den konventionella uppfattningen att ”en gradvis granskningsmetod som förlänger intervallet mellan granskningarna är bra” inte nödvändigtvis är korrekt.
Titta på resultaten av följande undersökning.
Karpicke, J. D. & Roediger III, H. L. (2007) Expanding retrieval practice promotes short-term retention, but equally spaced retrieval enhances long-term retention.
I den här studien jämförs om det är bättre att öka intervallet mellan granskningarna gradvis eller jämnt.
Poängen är att jag ändrade intervallet mellan den sista genomgången (= prov 3) och det slutliga provet.
När tiden fram till det sista testet var kort (10 minuter) var ”metoden med gradvis ökning av intervallet” mer effektiv.
När slutprovet gavs två dagar senare visade det sig dock att ”metoden med jämnt fördelade genomgångar” var effektivare, dvs. eleverna fick högre poäng på slutprovet.
”Slutsatsen är att du kommer ihåg längre om du granskar med jämna intervaller än om du gradvis ökar intervallerna.
Varför är det bättre att granska jämnt?
I själva verket var tidpunkten för den första översynen avgörande.
Om man tittar på tiden mellan inlärning och den första genomgången (frågesport 1) är den jämna genomgången längre än den gradvisa genomgången.
Intensiva studier, där eleverna repeterar omedelbart efter att de har lärt sig, kan vara effektiva för det senaste provet, men inte för prov som ligger mycket längre fram i tiden, t.ex. inträdesprov eller certifieringsprov.
”Gradual Interval Method” hade denna intensiva inlärningseffekt, som försvagades när tiden före slutprovet förlängdes.
Forskning om optimala granskningsintervall
Experimentella metoder
Deltagarna i experimentet lärde sig att memorera orden.
Därefter gavs tre prov för genomgång med jämna mellanrum.
Det sista testet gavs tio minuter efter det tredje testet, eller två dagar senare.
Intervallen för översynen fastställdes till 1-5-9 (gradvis ökande) eller 3-3-3 (jämnt fördelade).
Siffrorna står för antalet dagar.
Försöksresultat.
I det fall då det gick två dagar mellan den sista genomgången (frågesport 3) och det slutliga provet var det slutliga provsvaret högre med metoden ”genomgång jämnt” (5-5-5) än med metoden ”förläng intervallet mellan genomgångarna” (1-5-9).
Vad du behöver veta för att studera effektivt
- Decentraliserat lärande” är det mest effektiva sättet att granska efter ett tag.
- Det bästa förhållandet mellan ”första studien till första granskningen” och ”första granskningen till testet” är 1:5.
- Den andra och efterföljande granskningen bör göras jämnt fram till testet.
