I det här avsnittet förklaras hur du ska studera för att nå dina mål på ett effektivt sätt.
Tidigare har vi introducerat tidpunkten för översynen och inlärningsmetoden med hjälp av spridningseffekten.
- Hur ofta behöver jag gå igenom för att komma ihåg effektivt?
- Hur mycket tid bör jag avsätta för att gå igenom materialet från den tidpunkt då jag först lärde mig det så att jag kan komma ihåg det mer effektivt?
- Hur man använder memoreringskort för effektiv memorering
Hittills har vi förklarat hur effektivt distribuerat lärande är jämfört med centraliserat lärande.
I den här artikeln ska jag dock visa dig ett fall där du kan lära dig mer effektivt genom intensiva studier.
Om du vill lära dig innehåll som du inte förstår så bra, bör du först göra intensiva studier!
I motsats till den ”distribuerade inlärning” som hittills har rekommenderats kallas den inlärningsmetod som går ut på att granska omedelbart efter inlärningen för ”intensiv inlärning”.
Det finns faktiskt tillfällen då fokuserad inlärning kan vara till stor nytta.
Det är då du känner att du fortfarande inte helt och hållet förstår eller minns vad du har studerat.
I sådana fall bör du granska omedelbart efter att du har lärt dig.
Även om du studerar intensivt och förstår materialet ordentligt kommer du naturligtvis att glömma allt om du inte gör något förrän vid provet.
Därför är det naturligtvis nödvändigt att granska genom distribuerat lärande.
Sammanfattningsvis är det bättre att göra intensiv inlärning av det innehåll som du känner att du inte förstår så bra, och sedan göra distribuerad inlärning av det innehåll som du redan förstår bra eller som du har avslutat intensiv inlärning av.
Men vilket innehåll ska man fokusera på och vilket innehåll ska spridas?
Vem kommer att besluta om detta?
Kan jag fatta ett beslut baserat på min intuition?
Här är ett experiment som tar upp dessa frågor.
Son, L.K. (2010) Metacognitive control and the spacing effect.
Deltagarna i experimentet (universitetsstudenter) lärde sig att memorera stavningen av svåra ord.
Sedan valde jag för varje ord om jag ville fokusera på det (granska det omedelbart) eller sprida det (granska det efter ett tag).
I det här experimentet kunde jag dock granska en grupp ord på det sätt jag valde, men jag var tvungen att granska en annan grupp ord på ett annat sätt än det jag valde.
Kan jag själv bestämma vilket innehåll som ska distribueras?
Experimentella metoder
Deltagarna i experimentet (31 universitetsstudenter) fick i uppgift att lära sig att memorera ett svårt ord (60 ord).
Efter att ha lärt sig varje ord valde eleverna för varje ord om det skulle granskas genom intensiv inlärning eller distribuerad inlärning.
I en fokuserad studie ska ordet granskas omedelbart; i en distribuerad studie ska ordet placeras i slutet av granskningslistan.
I det här experimentet granskades 2\3 ord på det sätt som deltagarna ville, men för de återstående 1\3 orden ignorerades deras önskemål och de tvingades använda den motsatta metoden än den de hade valt.
Ett liknande experiment genomfördes med grundskoleelever (42 elever).
Försöksresultat.
När det gäller intensiv inlärning fanns det ingen skillnad i resultat mellan självvalda och tvingade val.
När det gäller distribuerat lärande förbättrades dock testresultaten endast när eleverna gjorde sina egna val.
Med andra ord, om du tänker ”Jag förstår inte det ännu, så jag borde studera det intensivt” kommer du inte att se effekten av distribuerat lärande, och effekten av distribuerat lärande kommer bara att visa sig när du tänker ”Jag borde studera det här innehållet intensivt i stället för intensivt”.
Det du inte förstår vet du bäst.
Resultaten av experimentet visade att när eleverna valde sina egna granskningsmetoder var effekterna av distribuerat lärande tydliga och testresultaten bättre.
Men när jag använde en granskningsmetod som var motsatsen till vad jag hade tänkt mig försvann effekten av distribuerat lärande helt och hållet.
Resultaten visade att det är bättre att välja vad som ska granskas och hur det ska granskas.
Samma resultat uppnåddes när barn i årskurs 3-5 ombads delta i experimentet.
”Termen ”metakognition” används för att beskriva vår förståelse av oss själva, till exempel ”vad vet jag och i vilken utsträckning vet jag det?
I grundskolans högre årskurser är metakognitionen redan väl etablerad.
Lita på din egen metakognition och gör upp en plan för granskning.
Låt mig slutligen förklara varför distribuerat lärande är så effektivt.
Anta att du har memorerat något A.
Du kanske tror att innehållet i A kommer att lagras i din hjärna i samma ögonblick som du lär dig det, men förvånansvärt nog är det inte så.
Oavsett vad det handlar om, om det är studier, idrottsfärdigheter eller det dagliga livet, tar det tid för hjärnan att komma ihåg.
Att upprepa en genomgång av A omedelbart efter att ha memorerat A betyder därför inte att det har memorerats på ett bra sätt.
I stället är det effektivare att gå igenom A när din hjärna arbetar ”i hemlighet” för att komma ihåg A väl, dvs. några dagar efter att du har lärt dig A.
Detta beror på att genomgången hjälper hjärnan att arbeta i hemlighet, vilket resulterar i ett fastare minne.
Vad du behöver veta för att studera effektivt
- Den grundläggande principen är distribuerat lärande. Ibland är det dock nödvändigt att använda både distribuerat lärande och intensivt lärande.
- Om du inte förstår den väl är intensiva studier med omedelbar genomgång effektiva.
- Det bästa sättet att avgöra hur den ska användas är att göra det själv.
