Hur man använder tester för att lära sig mer effektivt

I det här avsnittet förklaras hur du ska studera för att nå dina mål på ett effektivt sätt.
Tidigare har vi introducerat tidpunkten för översynen och inlärningsmetoden med hjälp av spridningseffekten.

• Hur ofta behöver jag gå igenom för att komma ihåg effektivt?
• Hur mycket tid bör jag avsätta för att gå igenom materialet från den tidpunkt då jag först lärde mig det så att jag kan komma ihåg det mer effektivt?
• Hur man använder memoreringskort för effektiv memorering
• Fall där en omedelbar översyn är effektivare.

I den här artikeln kommer jag att presentera hur man lär sig med hjälp av tester.
Vi kommer särskilt att identifiera hur effektivt det är att använda frågesporter vid granskning.
Om du studerar lika länge kan du faktiskt få upp till dubbelt så många poäng med testet som utan det.

Vilket är mest lönsamt, recensioner som bara läses eller recensioner som testas?

Vad är ett test egentligen?
Ett vanligt svar är att det är ett tillfälle att testa hur väl du förstår vad du har lärt dig hittills.

Om testet endast är avsett att testa akademiska färdigheter har testet i sig självt naturligtvis ingen möjlighet att förbättra akademiska prestationer.
Ny forskning har dock visat att det kan förbättra den akademiska prestationen att bara göra ett test.
Om du gör testet på ett effektivt sätt kan du dessutom minska din totala studietid och ändå få ett högt resultat.

Här är ett experiment som publicerades 2008 av en forskargrupp i USA.
Karpicke, J. D. & Roediger III, H. L. (2008) The critical importance of retrieval for learning.

Experimentella metoder

I det här experimentet utmanades universitetsstudenter (amerikaner) att lära sig och testa ett ord på ett främmande språk (swahili).
Först visas de swahiliska orden och deras betydelser på datorskärmen.
Det finns 40 ord och deras betydelser på rad som eleverna ska lära sig utantill.
När studien är avslutad kommer ett test att genomföras.

I testet visas endast de swahiliska orden på skärmen och eleverna skriver deras betydelser på tangentbordet.
Den genomsnittliga poängen på detta test var cirka 30 av 100.

Eleverna som deltog i experimentet delades sedan in i fyra grupper enligt följande, och swahili språket lärdes in på nytt och testades på nytt upprepade gånger.
Omlärning innebär här att man återkommer till orden och deras översättningar för att se över dem.
I omtestet får du däremot bara se ordet och svara på dess översättning själv.
Sammanfattningsvis kan man säga att omlärning är en metod som innebär att man endast läser och inte använder sig av ett test, medan omtestning är en metod som innebär att man använder sig av frågesporter.

Denna gruppering kan verka lite komplicerad, men poängen är att grupperingen baseras på hur du studerar de ord som du svarade felaktigt på det senaste omtestet.
Den tid det tog att genomföra försöket, eller den totala studietiden, var naturligtvis längst för grupp 1 och kortast för grupp 4.
Grupp 2 och grupp 3 var nästan likadana.
En vecka senare genomförde alla det ”slutgiltiga testet”.
Vilken grupp fick bäst resultat på slutprovet?

Experimentella resultat: Testning är dubbelt så effektiv som att använda samma mängd tid.

Svaret är grupp 1 och grupp 2.
Grupp 1 har studerat alla ord många gånger, så det är ingen överraskning att de fick höga poäng på slutprovet.
Poängen är att poängen var höga även för grupp 2 med mindre total studietid.
Observera att den totala studietiden för grupp 2 endast är cirka 70 % av den för grupp 1.
Grupp 3, som ägnade lika mycket tid åt studier som grupp 2, fick bara hälften så bra resultat som grupp 2.

Med andra ord, om du ägnar mer tid åt omtestning än åt inlärning, kommer ditt resultat att bli mycket högre om du ägnar lika mycket tid åt studier.
Detta resultat innebär att det inte räcker att läsa läroböcker och referensböcker för att eleverna ska komma ihåg.
Det effektivaste och mest ändamålsenliga sättet att gå igenom är att använda testet och göra en ansträngning för att minnas informationen själv.

Det finns knep för att använda frågesporter på ett effektivt sätt.

Den mystiska effekten av att göra en frågesport i förväg kan höja ditt resultat på själva testet, vilket i tekniska termer kallas för ”testeffekt”.
Det är bara ett namn, men det finns många andra psykologiska studier som har visat att denna effekt är sann.
Effekterna av tester har varit kända länge, och den grekiske filosofen Aristoteles påpekade att minnet stärks genom upprepad återkallelse.

Man tror nu att upprepad genomgång genom frågesporter kan omvandla lagrade minnen till en ”minnesbar” form.
Även om du memorerar vissa saker i förväg betyder det inte mycket om de inte dyker upp under provet.
Att studera i ett testformat gör det lättare att få ut det du lärt dig ur minnet.
Har du någonsin varit med om att du kom ihåg något bra i förväg, men att du inte kunde komma ihåg det på tentamensdagen, och att du sedan mådde dåligt när du kom ihåg det på vägen hem efter tentamen?
En sådan upplevelse är faktiskt inte konstig.
Detta beror på att minnas och minnas är två olika saker för hjärnan.

Hur många prov bör man då göra för att granska?
Skulle det räcka med en gång?
Eller ska jag upprepa det om och om igen?
Om jag upprepar en frågesport, hur lång tid ska jag då vänta på den?
Här är ett experiment som utmanar frågan om hur man kan använda tester på ett effektivt sätt.
Pyc, M. A. & Rawson, K. A. (2009) Testing the retrieval effort hypothesis: Does greater difficulty correctly recalling information lead to higher levels of memory？

Experimentella metoder

129 amerikanska collegestudenter deltog i experimentet.
Deltagarna i experimentet lärde sig först att memorera betydelsen av främmande ord.
Eleverna arbetade med frågesporter omedelbart efter att de lärt sig, och slutprovet gavs en vecka senare.
Frågeformuläret är uppdelat i flera krav.
Det första villkoret är att det ska göras en frågesport varje minut eller var sjätte minut för varje ord.
Detta för att besvara frågan om det är bättre med kortare eller längre intervaller mellan provtillfällena.
För det andra bestämde jag hur många gånger jag skulle svara rätt på en frågesport.
Under förutsättning att antalet korrekta svar är 3, kommer du att sluta studera när du får 3 korrekta svar för varje ord i varje frågesport.
Detta för att besvara frågan om hur många prov som bör ges för varje ord.

Försöksresultat.

När intervallet mellan ordets uppkomst var längre (6 minuter) än kortare (1 minut) presterade de magra eleverna bättre.
När intervallerna var korta var det slutliga testresultatet nästan noll.
Detta tyder på att intervallet mellan provtillfällena är den viktigaste faktorn.
Om en elev fortsatte att få fler än fem korrekta svar på en frågesport förbättrades inte heller hans eller hennes resultat på det slutliga provet genom ytterligare upprepningar.

Intervallet mellan testerna är avgörande.

Resultaten av experimentet visade att ju längre intervallet mellan testerna var, dvs. 6 minuter, desto bättre blev slutresultatet.
Till min förvåning fick jag nästan noll poäng på slutprovet när intervallet mellan provtillfällena var en minut.
Även om villkoren är desamma, t.ex. att göra tester tills varje ord har besvarats korrekt 10 gånger, kommer slutresultatet att skilja sig mycket åt om intervallet mellan testerna är 1 minut eller 6 minuter.
Vi fann också att om eleverna svarade rätt ungefär fem gånger på en frågesport, skulle ytterligare frågesporter inte ha någon effekt på det slutliga provet.

Vad du behöver veta för att studera effektivt

• Om du använder testets effekt när du granskar kan du förbättra ditt resultat på ett effektivt sätt.
• När du granskar är det inte tillräckligt att bara läsa läroboken eller anteckningarna för att komma ihåg.
• Om du har ett prov att gå igenom bör du lämna lite utrymme mellan proven.
• Du kan sluta med frågesporter när du förstår vad du har lärt dig.